Vad är U-space?

U-space är ett europeiskt ramverk som ska möjliggöra säker och effektiv hantering av drönartrafik i luftrummet. I det här inlägget får du en översikt över vad detta innebär, varför det behövs och hur det formar framtidens luftrum, för både samhälle och innovation.

Varför behövs U-space?

Med den ökande användningen av drönare för olika ändamål, såsom leveranser, inspektioner och räddningsinsatser, blir det allt viktigare att ha ett strukturerat system för att hantera drönartrafiken. Dessa behov adresseras genom att:

• Möjliggöra realtidsövervakning och spårning av drönare.
• Förse operatörer med aktuell information om luftrumsbegränsningar och väderförhållanden.
• Automatisera godkännandeprocesser för flygningar.
• Underlätta samverkan mellan drönare och bemannad luftfart.

Hur fungerar U-space?

U-space består av flera tjänster som tillsammans skapar en säker och effektiv miljö för drönaroperationer:

• Nätverksidentifieringstjänst: Möjliggör kontinuerlig fjärridentifiering av drönaren under hela flygningen.
• Geomedvetenhetstjänst: Förser drönaroperatören med aktuell information om operativa villkor och luftrumsbegränsningar.
• Flygtillståndstjänst: Hanterar och behandlar begäran om flygning i U-space-luftrum.
• Väderinformationstjänst: Ger realtidsuppdateringar om väderförhållanden som kan påverka flygningen.
• Övervaknings- och överensstämmelsetjänst: Säkerställer att drönaroperationer följer gällande regler och riktlinjer

U-space i Sverige

I Sverige ansvarar Transportstyrelsen för implementeringen av U-space enligt EU:s förordning (EU) 2021/664. Luftfartsverket (LFV) har utsetts till exklusiv leverantör av gemensamma informationstjänster i U-space-luftrum. Detta innebär att LFV tillhandahåller nödvändig information och tjänster för att möjliggöra säkra drönaroperationer i det svenska luftrummet.

Framtiden för U-space

Implementeringen sker i flera faser:

• U1 (2021): Grundläggande tjänster för registrering och identifiering.
• U2 (2023): Initiala tjänster för flygplanering och godkännande.
• U3 (2027): Utökade tjänster för kapacitetshantering och konflikthantering.
• U4 (2035 och framåt): Fullt utvecklade tjänster med integrerade gränssnitt mot flygtrafikledningssystemet.

Genom dessa steg strävar U-space efter att möjliggöra en smidig och säker integration av drönare i det befintliga luftrumssystemet, vilket i sin tur öppnar upp för nya möjligheter inom transport, övervakning och andra samhällsnyttiga tjänster.